left-arrow
Alla inlägg

Vad betyder EU-taxonomianpassning egentligen?

November 9, 2022
7
 min läsa

Vad betyder EU-taxonomianpassning egentligen?

Med början av den första rapporteringsperioden i januari 2022 har det varit mycket uppmärksamhet kring EU:s taxonomi. Ett av de viktigaste diskussionsämnena är hur företag kommer att rapportera om taxonomibehörighet och anpassning och fördelar med en hög taxonomipoäng. Men för att förstå detta är det viktigt att först förstå vad taxonomianpassning egentligen betyder.

EU:s taxonomi är ett klassificeringssystem som innehåller en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Taxonomin är en del av EU:s plan för att skala upp hållbara investeringar och genomföra den europeiska gröna given.

EU:s taxonomi fastställs i en EU-förordning med flera delegerade akter och kommer att gälla för alla EU:s medlemsstater. Det har ännu inte integrerats för EES-länderna, men denna process har inletts. Taxonomiförordningen och delegerade akter innehåller tekniska kriterier som måste uppfyllas för att en ekonomisk verksamhet ska anses vara hållbar. Företagen kommer att behöva bedöma hur deras verksamhet presterar mot taxonomikriterierna och offentliggöra dessa resultat.

Taxonomijustering kan delas upp i enkla steg:

1. Ett företag måste ha en stödberättigande verksamhet. En stödberättigande ekonomisk verksamhet är en ekonomisk verksamhet som beskrivs och har tekniska granskningskriterier som anges i taxonomin. Alla intäkter, CAPEX och OPEX för denna stödberättigande ekonomiska verksamhet är därför taxonomiskt stödberättigande. Exempelvis är elproduktion från vindkraft en stödberättigande verksamhet, medan elproduktion från kol inte är stödberättigande.

2. Den stödberättigande verksamheten bör bedömas mot de tekniska granskningskriterier som anges i taxonomins delegerade akter.

3. Verksamheten ska på ett väsentligt sätt bidra till ett eller flera av de klimat- och miljömål som är relevanta för verksamheten. ‍ Detta innebär att den ekonomiska verksamheten, baserat på de tekniska granskningskriterierna, antingen har en betydande positiv miljöpåverkan eller avsevärt minskar verksamhetens negativa miljöpåverkan.

Till exempel kan tillverkning av batterier ge ett betydande bidrag till att begränsa klimatförändringen om de tillverkade batterierna leder till betydande minskningar av växthusgasutsläppen.

4. Verksamheten bör inte skada de övriga kvarvarande målen väsentligt.

Taxonomikriterierna är baserade på tanken att en Ekonomisk verksamhet bör inte betraktas som miljömässigt hållbar om den skadar något av miljö- och klimatmålen. I taxonomin fastställs kriterier för varje ekonomisk verksamhet för att säkerställa att verksamheten, förutom att ge ett betydande bidrag till ett eller flera av målen, inte skadar något av de andra målen.

5. Verksamheten bör uppfylla minimistandarderna för social trygghet som grundar sig på OECD:s och FN:s riktlinjer.

För att vara hållbar bör en ekonomisk verksamhet bedrivas ”i överensstämmelse med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, inklusive Internationella arbetsorganisationens (ILO) förklaring om grundläggande rättigheter och principer på arbetsplatsen, ILO:s åtta kärnkonventioner och Internationella propositionen om de mänskliga rättigheterna”. Detta innebär att alla företag kommer att behöva visa efterlevnad av minimistandarder för mänskliga rättigheter, socialt ansvar, arbetstagarrättigheter och förfaranden mot korruption.

Anpassning av taxonomi avser därför en stödberättigande ekonomisk verksamhet som ger ett betydande bidrag till åtminstone ett av klimat- och miljömålen, samtidigt som den inte skadar de återstående målen väsentligt och uppfyller miniminormerna för mänskliga rättigheter och arbetsnormer. Intäkterna, CAPEX och OPEX för en sådan verksamhet är anpassade eller i linje. En ekonomisk verksamhet som är stödberättigande och inte uppfyller de tekniska granskningskriterierna och de sociala minimikraven är inte anpassad.

Vad är en klimatriskbedömning och varför är den viktig för hållbarhetsredovisning?

Klimatrisk är den risk som påverkar ditt företag orsakad av klimatförändringar. Det kan vara risker som påverkar din egen verksamhet eller aktiviteter eller aktiviteter relaterade till din värdekedja som indirekt påverkar din affärsverksamhet. Det har varit ett ökat fokus på klimatriskbedömning under de senaste åren, med WEF Global Risks Report 2022 som identifierar klimatbaserade risker som de viktigaste riskerna för oss under det kommande decenniet. EU:s taxonomi kräver bedömningar av klimatrisker som en del av sina tekniska granskningskriterier.

En klimatriskbedömning (CRA) innebär identifiering av risker för utvecklingsverksamhet som uppstår på grund av klimatförändringar och identifiering av möjligheter att hantera klimatförändringar. En klimatriskbedömning bör göras när man investerar i en ny utveckling eller vid uppgradering eller ändring av befintliga tillgångar, operativa aktiviteter eller processer.

Kreditvärderingsinstituten är viktiga för att se till att klimatförändringarna inte undergräver mål, mål och resultat för projekt eller program. Ett kreditvärderingsinstitut är också viktigt för att säkerställa att projekt inte oavsiktligt ökar riskerna, sårbarheten eller driver felanpassning. Denna typ av bedömning är avgörande för att se till att möjligheter att göra utvecklingen klimatmotståndskraftig identifieras och utnyttjas där så är möjligt, och för att säkerställa att all utveckling är lämplig, livskraftig och hållbar framöver.

Ett exempel på en klimatriskbedömning och klimatanpassningslösningar kan ses i Slovakiens moderniseringsprojekt för järnvägen. Här genomfördes en analys med hjälp av lokala data om tidigare trender och framtida prognoser. De identifierade riskerna inkluderade temperaturökningar, ökad variation i klimatet, och extrema nederbördshändelser som leder till en risk för lokala översvämningar. Prognoser och data identifierade extrema väderförhållanden som en av de största klimatriskerna för transportsektorn och särskilt för järnvägstransporter, eftersom det kan orsaka skador på järnvägsinfrastrukturen.

På grundval av riskbedömningen inkluderade anpassningslösningar tekniska lösningar som att öka järnvägsinfrastrukturens motståndskraft genom att vindtäta ledsystemet, öka dräneringssystemets kapacitet, ökad järnvägsinriktning över gränsen för potentiell översvämning, minskning av lutningen som förebyggande mot jordskred, resistenta brokonstruktioner och djupa bropelare, användning av mycket vattenbeständiga byggmaterial för järnvägsunderlag och andra komponenter, installation av konstruktionsskyddssystem (t.ex. vindskydd, stödmurar, vallar). De inkluderade också hanteringslösningar för att tillhandahålla lösningar när extrema väderhändelser inträffar och infrastrukturstörningar äger rum. Dessa lösningar inkluderar ökat underhåll och kontroll av riskfyllda sektioner, t.ex. utrustning av växlar, räls och ledningar med detektorer som övervakar temperatur (för överhettning och frysning), isbildning, snönederbörd eller vindhastighet, tillhandahållande av ersättningsbusstrafik vid tillfälliga avbrott i järnvägstransporter, säkerställande av alternativa järnvägslinjer och effektiv hantering av nödtransporter.

Kreditvärderingsinstituten spelar en viktig roll i EU:s taxonomiregler. För att verksamheter ska betraktas som gröna bör en analys göras för att säkerställa att den ekonomiska verksamheten är lämplig, livskraftig och utnyttjar möjligheterna att bli mer klimatmotståndskraftiga där det är möjligt.

Ett kreditvärderingsinstitut bör innehålla information om

1. Klimatrelaterade risker för ett framgångsrikt genomförande av projektets avsedda output och resultat.

2. Risker för att projektet kommer att öka sårbarheten hos mänskliga befolkningar och/eller naturliga system för klimatförändringar och variationer.

3. Risker för att projektet kommer att bidra till felanpassning; åtgärder för att minska klimatrelaterade risker och anpassa sig till klimatförändringar, som ska beskrivas i en klimatriskhanteringsplan (CRMP).

4. Möjligheter att främja större motståndskraft och anpassning till klimatförändringar och uppmuntra utveckling med låga koldioxidutsläpp.

I praktiken kräver detta förvärv av lämpliga, kontextbaserade klimatprognoser och data för att bedöma vilka klimatförändringar som kan inträffa under den nya utvecklingens livstid. Detta inkluderar information om aktuella och framväxande faror, framväxande trender, extrapolationer, och prognostiserade förändringar och klimatscenarier baserade på klimatdata för området och industrin. Utifrån prognoserna bör det övervägas vilka klimatrisker som kan vara väsentliga, och en plan bör göras med åtgärder för att minska den fysiska klimatrisken för aktiviteten.

Enligt EU:s taxonomi krävs att kreditvärderingsinstituten genomförs i en omfattning som står i proportion till verksamhetens omfattning och dess förväntade livslängd. För verksamheter med en förväntad livslängd på mindre än tio år innebär detta att bedömningen bör göras med hjälp av klimatprognoser i minsta möjliga skala. För andra verksamheter med längre livslängd bör bedömningen utföras med hjälp av ”högsta tillgängliga upplösning och toppmoderna klimatprognoser” i det befintliga utbudet av framtida scenarier som överensstämmer med ”verksamhetens förväntade livslängd, inklusive minst 10—30 års klimatprognoser för större investeringar”.

Taxonomin kräver också att klimatprognoser och konsekvensbedömningar baseras på bästa praxis och tillgänglig vägledning, med beaktande av den senaste vetenskapen för sårbarhets- och riskanalys och relaterade metoder i linje med de senaste rapporterna från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, vetenskapliga fackgranskade publikationer och öppen källkod eller betalande modeller.

Genomförda åtgärder bör inte påverka andra människors, naturens eller företagens motståndskraft mot klimatrisker negativt och bör överensstämma med lokala, sektoriella, regionala och nationella anpassningsåtgärder.

Letar du efter en lösning för hållbarhetsrapportering?
Vi erbjuder programvara som förenklar rapportering enligt CSRD-, EU-taxonomi- och SFDR-reglerna.
Vet du inte var du ska börja?
Läs vår guide till EU:s taxonomi för att få koll på tidsramar, krav och de steg som krävs för att få din rapport klar.
Vet du inte var du ska börja?
Läs vår guide till EU:s taxonomi för att få koll på tidsramar, krav och de steg som krävs för att få din rapport klar.
Vill du ha en stressfri rapporteringsprocess för CSRD?
Få 32 sidor med handlingsinriktad vägledning baserad på våra 2500+ timmars arbete med förordningen
Not sure where to start?
Checkout our guide to the EU Taxonomy to get on top of timelines, requirements, and the steps needed to get your report ready.